Valleballong

Av någon anledning som i sig är tämligen obegriplig har hela den här historien med Tomas Norström kommit en smula för sent. Varför har egentligen ingen journalist, bloggare eller domarkollega noterat och ifrågasatt jävligheten i tid? Vad har framkommit och vad finns ännu att upptäcka ifråga om domartveksamheter? Varför sätter de med makt-fötter inte ner dessa och säger att nu får det vara nog?

En ingress ska på något sätt vara en aptitretare. Ett smakprov på vad som komma skall. Hade jag varit en riktig journalist…så hade jag naturligtvis haft svaren nedan i texten. Med en stabil redaktion och professionella grävare hade jag haft en komplett lista med oegentligheter. Jag hade kommenterat dessa och bedömt relevansen.
Nu är det inte så. Jag är en svans-bloggare. Ja. Jag erkänner. Jag skriver ner en massa tankar och funderingar kring vardagen som bekymrar mig. Jag gräver ingenting. Jag kopierar idéer, tankar, citat och slutledningar. Jag drar egna slutsatser ifrån den begränsade informationen jag erhåller genom ett gäng bloggare.
Det slog mig härom morgonen, när jag gick in på Aftonbladets hemsida, att de däringa pappersmedierna inte fungerar. AB-s hemsida såg nämligen exakt likadan ut som kvällen innan. För att få reda på de färskaste nyheterna gick jag in på min bloggrulle. Det ska inte behöva ta två dagar för dagspressen att notera att Piratpartiets medlemstal går i taket!

Nåväl.
Det här kommer att bli ett långt snack. Det känner jag på mig. Var var jag? Tomas Norström ja.
Med en liten en tidsmaskin kan man år 2003 läsa följande om SFU (som den godesminne läsaren eller någotsånär vakne medborgaren säkert konstaterat varandes en av de föreningar som Tomas Norström löst medlemskap i):

”…Föreningen enligt sina stadgar har till uppgift att söka kontakt med motsvarande organisationer i andra länder och med internationella sammanslutningar på området, således för att främja svensk upphovsrätt genom anknytning till ett internationellt nätverk.”

en något annan ton än idag:

”Föreningen tar inte själv ställning i rättspoltiska frågor och svara därför inte heller på remisser.”

Jag skulle gärna se att Tomas Norström drar lärdom av sina tidigare erfarenheter. Jag menar, han är ju välutbildad, någorlunda tjusig och har verbal förmåga. Sverige kan och bör kunna dra nytta av honom. Allt annat är ju slöseri med resurser. Och vi kan säkert ha nån nytta av honom. Om han bara rannsakade sig själv. Tomas! Ställ dig framför spegeln och se dig i ögonen. Säg till dig att du är en bra människa som försöker göra så gott du kan. Sedan går du ut i verkligheten med samma inställning, så ska du se att du kanske kan bli omtyckt igen.
Det är ju rätt enkelt. Du insåg ju själv innan rättegången började att det var jäv-varning på dig. Det handlar bara om att göra rätt saker. Att vara rakryggad inför sig själv och omvärlden. Det vinner du på. Det vinner jag på. Det vinner vi allihopa på.

J-O har ju, som väntat, valt att inte ta upp den anstormning av J-O-anmälningar som Tomas Norström åsamkat. Den officiella anledningen är att domen är överklagad till Hovrätten, och att

JO:s granskning är inte avsedd att föregripa eller ersätta den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning.

Det är väl egentligen ingenting att bli upprörd över vad jag förstår, men man kan ändå stanna upp lite och fundera på vad konsekvenserna blir.

Om (vilket är tämligen troligt) herr Norström har uppfattningar som gör honom partisk, eller om de föreningar och för all del de penningstarka upphovsrättsorganisationer och musikbolag som sponsrar föreningarna gör honom partisk, kan det inte uteslutas att hans partiskhet påverkat domens riktning och omfattning. Detta även om han inte får bannor från J-O eller sina domarkamrater.
Under tiden, i väntan på att domen ska äga laga kraft åker Antipiratbyrån räkmacka på gräddfilen som Tomas Norström möjligen (förmodligen) skapat.  De ligger inte på latsidan, inte med kraftfulla uttalanden iallafall. Nu går de ut med att Student Bay är nästa mål. De har flera, men dessa är sekretessbelagda. Vad nu det betyder.
En del andra ställen, som SweBits faller för hotbilden och drar sig tillbaka.

Det är här som problemen börjar bli påtagliga. För det är en kreativ elit som ryggar tillbaka. Det är unga människor med stor teknisk kompetens och en kreativitet, en drivkraft, som hålls tillbaka. Samma typ av människor som den svenska framgången till stor del bygger på. Människor som kan sin sak och är galna nog att fullfölja sina drömmar, hur knasiga och omöjliga de än kan tyckas vara. Samma typ av människor som regering och massmedia höjer till skyarna. Det är för övrigt samma typ av människor som är motorn i hela underhållningsbranschen.

Vad händer om vi sätter dessa i fängelse? Vad händer om de blir bakbundna av gigantiska skulder? Det dödar deras kreativitet omgående, och på längre sikt skadas underhållningsbranschen. Skivbolagen sparkar undan sina egna fötter.

Vad är okej på nätet? När ingen vet, vågar ingen satsa. YouTube och Spotify är två tjänster som tydligt visar på svårigheterna. När skivbolagen tar upp striden med YouTube, kan ändå kampen bli någorlunda jämn, för båda parterna badar i pengar. Men hur ska den enskilde innovatören våga satsa hus och hem för sin affärsidé, när lagrummet är odefinierat. När man inte kan ställa in skärpan och se tydliga möjligheter.

Nåväl.
Jag skiter i det här för nu. Det här inlägget blev inte riktigt vad jag tänkt mig. Ostrukturerat, långt, osakligt. Men jag säger som Åsa Jinder, det här är min blogg!

Sätter mig i lyssningsfåtöljen och lägger på en gammal repig goding istället.
Vem i hela världen kan man….lita på.

Lyssna på den samtidigt som ni läser ett par artiklar vettja!

DN: Monique Wadstedt: ”Vi har ingen privat relation”

Aftonbladet: ”Skyldighet att upplysa”

Scaber Nestor: Norström har tätare band till upphovsrättsindustrin än han sagt hittills

Fridholm: Tomas Norström, hök eller lamm?

och för all del, glöm inte att lyssna på Unni Drougge som släppt sin bok på The Pirate Bay

Tjohejs!

…

Bara för skojs skull kan vi ju som en bonus skumma igenom denna lilla goding:
4 kap. 13 § rättegångsbalken

Domare är jävig att handlägga mål:

1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;

3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4 om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare, god man eller förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;

5 om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;

6 om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7 om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8 vid huvudförhandling i brottmål om han före denna huvudförhandling har prövat frågan om den tilltalade har begått gärningen;

9 om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

10 om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

Uppdatering:
Man bör åtminstone korrekturläsa sina texter. Det har jag gjort nu. Rättat stavfel, syftningsfel och genitivfel. Skäms på mig!

Henrik Pontén dansar marengo just nu. Man kan riktigt höra hur det dunsar i golvet på Antipiratbyrån. Man kan riktigt känna lukten av armsvetten. Han är så glad, så glad.

Ponten utropar i glädjerus att nu har rättvisa skipats. De stackars artisterna har äntligen fått betalt för sitt arbete. Jag är glad för hans skull. Jag känner tillförsikt inför framtiden av hans uttalande. Men mer om det senare. Först och främst måste vi kolla in hur det var med de där stackars artisterna.

För det första har skivbolagens advokater DRAGIT AV artisternas del av ”de förlorade intäkterna” när de gjort beräkningarna hur mycket piratebay skadat dem. Det är inte så konstigt. Advokaterna får betalt av skivbolagen, inte artisterna. Artisterna har alltså inte något att hämta av låtsaspengarna. För låtsaspengar är det ju. Ingen av piratbuktgrabbarna har redovisade inkomster i den klassen. Carl Lundström är ingen duvunge när det gäller ekonomi. Han har förmodligen sett till att hans pengar inte går att finna nånstans. Ingen större skada skedd för artisterna alltså. Noll procent av noll kronor är fortfarande noll kronor.

Jag känner tillförsikt inför framtiden. Om vi bara löser problem the pontén way, så ska du se att jorden blir en mycket bättre värld att leva i. Om vi bara globalt kan acceptera monopolpengar så kan ju alla fattiga länder bli kvitt sina skulder till världsbanken. Världsbanken berättar hur mycket skulden är på, också lutar sig Världsbanken tillbaka, rapar lite lätt, och klappar sig på sin feta mage. Allt är bra igen i den imaginära Ponténvärlden.
Krig kan lösas på liknande sätt. Och helt plötslig skiner solen. Alla springer omkring på blommande ängar och blåser såpbubblor. Alla är lyckliga. Tack vare Henrik Pontén!

En annan som är fullständigt onödigt jättelycklig är Marcin de Kaminski. Varför vet väl ingen riktigt. Men det spelar lixom ingen roll. Glid in på hans blogg och bli lycklig du med!

Piratpartiet är också nöjda. Trots att deras servrar fått överslag. De har fått åtminstone 3 000 nya medlemmar idag.

Copyriot är på gott humör och är bara lite elak mot Monica Wadstedt

Nån borde gå in på Opassandes blogg och muntra upp henne en smula. Hon är lite putt på Film2Home som i glädjeyran över domslutet bjuder alla som vill på streamad film hela helgen. Alla som har internet explorer som webbläsare vill säga. Samt 32-bitars Windows operativsystem. Men iallafall! Alla som inte är utsållade, kan få streama FYRA FEM OLIKA TITLAR! Med dylikt utbud förstår jag inte hur ThePirateBay ska överleva!

Karl Sigfrid är också bekymrad, trots att solen skiner. Han är orolig för vart samhället är på väg när man definierar infrastruktur som olaglig. Jag kan inte annat än att instämma.

Och alla andra…som ni får hitta själv. 

Earbooks, Storyside, Piratförlaget, Bonnier Audio och Norstedts har lämnat in stämningsansökan om fildelning. Den här gången är det alltså ljudböcker det handlar om. Tvåtusen titlar hörde jag nämnas som en siffra. Det verkar märkligt, då jag fått för mig att det bara utgetts niohundra svenska ljudböcker. Men jag kan ju naturligtvis ha fel. Niohundra titlar är bara nåt jag minns att jag hört. Inget att ta fasta på alltså. Nån som vet var siffran kommer ifrån? Inte jag iallafall. Nåväl.
Marcin de Kaminski skriver på sin blogg att det rör sig om filer funna på en privat och stängd FTP-server. Då måste ju åtminstone två frågor ställas. Om jag har ljudböcker på min dator, men inte delar ut dem.
Kan det då vara fråga om illegal fildelning? Det kan det ju förvisso vara. Om en massa folk utanför vederbörandes bekantskapssvärm har access till servern.
Om man tar sig in på en FTP-server man inte givits access till, är det då inte dataintrång? Så vitt jag kan se det måste det onekligen röra sig om olaga intrång. Kan Antipiratbyrån ro hem detta ändå? Det återstår att se. Jag vill inte låta cynisk. Men  förmodligen åker väl FTP-ägaren på däng och de riktiga databrottslingarna går fria.

Att polisen och myndigheterna samarbetar med marknaden är väl inget nytt. Ett av de tydligaste exemplen är väl den metoderna för att försöka stoppa den illegala fildelningen och Antipiratbyrån´s giftermål med vissa poliser och en viss justitieminister…men går inte polisen lite väl långt med nästa veckas däckrazzia?

I Aftonbladet erhålls gratisreklam:

Slitna däck kan kosta kosta både skjortan – och livet.
Nästa vecka börjar polisen och däckbranschen med däcksrazzior på Sveriges vägar.
– Det är jättebra. Det är få saker på bilen som är så eftersatta som däcken, säger Aftonbladets motorexpert, Robert Collin.

Polisen och däckbranschen? Vad gör däckbranschen ute på våra vägar tillsammans med polisen? Kränger däck naturligtvis! Naturligtvis är det bra om bilarna är utrustade med bra däck, men visst är det väl polisens uppgift att undersöka huruvida bilister kör med olagliga däck? Att polisen har en däckförsäljare med sig i baksätet verka en smula suspekt. Och vad är egentligen Däckbranschens informationsråd? Om man surfar in på www.dackinfo.nu kommer man till deras hemsida, fylld med information och lämpliga länkar till däckförsäljare. Informationsrådet verkar bestå av Pontus Grönvall och postadressen är samma som Grönvalls andra företag. Han är inte helt oväntat reklamare (adressen till hans reklambyrå är www.promotion.se) och han har uppenbarligen näsa för nya kanaler att distribuera sitt budskap på.

I takt med att reklamen finner nya former blir det svårare och svårare för mottagarna att skilja fakta från agitation, mellan annonser och propaganda. Det kanske måste vara så. Att köpa traditionella annonser i press är dyrt och budskapet är uppenbart; Köp våra produkter/tjänster. Den stora mängd reklam vi som konsumenter åtnjuter varje dag är så stort att hur mycket annonsörerna skriker, så hörs det inte så tydligt. Vi har kanske slagit dövörat till.

Så nya tider kanske kräver nya metoder. Istället för regelrätt annonsering utsätts vi nu för tiden för reklam förklädd till artiklar och uttalanden från till synes respektabla föreningar och råd. Inte sällan är dessa nya informationsbärares primära mål inte att ”rädda medborgarna” från diverse farligheter, utan istället välslipade agitatörer anställda av de olika branscherna. Vi har sett det ifråga om datavirus, datorspelande, surfande, handel och vårt musiklyssnande bara för att nämna några områden…och det är kanske så det måste vara…

Men all right då! Låt marknadens aktörer leka myndigheter då! Låt de hålla på med artikelskrivning och föreläsningsturnéer! Men på ett villkor. Låt inte våra riktiga myndigheter betala för kalaset! Låt inte våra riktiga myndigheter leka reklampelare åt företagarna! Om polisen och däckbranschen arbetar tillsammans ute på våra vägar försvagas polisens självständighet. Låt inte polisen vara reklampelare för marknaden. Nästa gång polisen stoppar mig för en kontroll, vill jag inte höra: ”Dina strålkastare är felriktade. De lyser alldeles för lågt…men inte lika lågt som GlocalNet!”

Tänka sig…där sitter Ponten och leker juristleken…och kan inte ens lagen..hehe

Läs mer!
Datainspektionen

Nu har visst en kille i Norge fått sitt straff för att ha delat ut upphovsrättsskyddat material på Internet. 120 timmars samhällstjänst åkte han på.

Det om något torde väl indikera brottets ringa allvar. För att Antipiratbyrån ska få sin vilja igenom och kunna hålla på som de gjort tidigare, krävs att brottet ska kunna ge minst två års fängelse. Om det är ungefär lika allvarligt att dela ut filer i Norge som i Sverige, kan knappast fängesle vara på tal. Och då faller Antipiratbyråns jakt-tekniker i papperskorgen. Det, mina damer och herrar, kan vara goda nyheter!

Läs mer!

Release.no

Det är med stort missmod jag följer ”debatten” om den nya upphovslagsrätten. Ett stort antal missförstånd, en ordentlig dos okunnighet och ett hölass med, för att inte utrycka sig för målande, skitsnack!

Att Antipiratbyrån går fram som en ångvält över det svenska fildelarlandskapen kan knappast ha undgått någon. Att Antipiratbyrån ställer fildelare inför rätta (för enstaka filmer) kan ingen ha missat. Att Piratbyrån och med dem en stor del av svenska folket (enligt Piratbyråns egen popupfråga ungefär 90%) inte uppskattar den kommande lagstiftningen torde också vara något som de flesta snappat upp. Det skrivs spaltmeter om ämnet, och debatter i radio och teve avlöser varandra. Jag är övertygad om att ju mer problemet dryftas, desto bättre är det. Men vad är det vi kan läsa egentligen? Jo den ena mer häpnadsväckande verklighetsfrämmande artikeln efter den andra. Oinsatta kultursnubbar varvas med debatt-wannabes utan de egentligen vet vad de talar om, journalister tar till DE STORA BOKSTÄVERNA, men glömmer bort att inhämta information i sakfrågorna.

Nu på sista tiden har politikerna vaknat (nåja, inte sossarna) och berättar med braskande rubriker var de står nånstans. Delar av Alliansen och Miljöpartiet försöker plocka väljare genom att förkasta sossarnas proposition, och nu senast har vänstern visst uttalat sig.

Det är väl egentligen inte lönt att slösa energi på att bemöta vänsterns befängda uttalande, än mindre att lura dig som läsare att slänga bort tid. Men ändå.

”Mp:s utspel är inget annat än opportunism och dessutom har de inga alternativ. Hur har de tänkt lösa det här?…Vi tror inte att en slopad upphovsrätt är vägen att gå för att skapa förutsättningar för ett fritt och kreativt meningsutbyte i samhället”

Uttalandet kommer enligt [internetworld] från Tasso Stafilidis, vänsterpartist, riksdagsledamot i Lagutskottet och politikansvarig för upphovsrätten. Men sedan när innebär ett nej till den svenska tolkningen av EU-direktivet ett slopande av upphovsrätten? Nog för att det förmodligen skulle gå alldeles utmärkt med en betydligt generösare syn på upphovsrätt, jag menar det har ju gått i tusentals år tidigare. Men det är väl inte tal om att slänga immaterialrätten i papperskorgen? Inte i denna debatten iallafall…

Men den gode Tasso Stafilidis fortsätter:

”Självfallet skulle jag önska att all kultur var gratis för allmänheten, men det skulle kräva att samhället i så fall stod för konstnärernas försörjning. För det är väl inte bara de konstnärer som har rika bolag bakom sig som ska ha råd att vara konstnärer?”

Ehhh..hur ska du ha det? Du vill ha strängare upphovsrättslag, men önskar att all kultur var gratis? ”Det är väl inte bara de konstnärer som har rika bolag bakom sig som ska ha råd att vara konstnärer?” Nä det har du rätt i! Tyvärr är det ju exakt så det är idag. Det fåtal som idag är ”lyckade” (i strikt ekonomisk synvinkel) har det idag ganska förspänt. Den stora delen av konstnärer och kulturarbetare har det inte ett dugg fett, men det konstiga är att de håller på ändå. Kan det vara så att det är något annat än den gudomliga ekonomin som driver dem? Jag tänker på alla ungdomar som står i trånga replokaler eller på sina rum och då och då får möjlighet att spela på en ännu inte nedlagd ungdomsgård eller på den lokala puben. Jag tänker på kulturarbetarna som idogt ställer upp gratis på diverse kulturevenemang i våra kommuner. Jag tänker på hobbymålarna som kanske struntar i att köpa nya vårkläder för att få råd att köpa nya dukar och färg. Jag tänker på alla poeter, alla dagboksskrivare, alla
outgivna författare. Är det tack vare upphovsrätter, Antipiratbyråer och STIM som de brinner för kulturen? Skulle inte tro det!

Dessa grupper får nämligen inte ett rött öre. Ingenting av kasettskatten går till deras plånbok, STIM-pengar har de förmodligen hört talas om, men aldrig fått. De stora multinationella mediaföretagen är just det…företag. Det är intäkten som räknas. Ingenting annat. Om de påstår något annat är det skitsnack. Det är ekonomiska sammanslutningar med ekonomin som enda motor. Jag undrar hur deras aktier skulle stå sig om de struntade i intäkterna…Det är alltså fullständigt självklart att de arbetar på ekonomiska premisser. Kan den här konstnären generera pengar i MIN ficka? Okej, men då kör vi!

Att detta skulle vara en morot för mångfald och innovativt skapande är väl snarast bisarrt. Istället uppmuntras den plagierande kulturen, lyckas ett av bolagen med en ung, blond, vacker kvinna med beslöjad röst tjäna stora pengar på popmusik med jazzinslag, då kan du slå dig i backen på att de andra bolagen snart kommer med en ung, blond, vacker kvinna med beslöjad röst, sjungandes pop med jazzinslag. Det är så det är.

Jag kan nu notera att jag föll ur ämnet en smula. Det var ju vänsterns knäppa uttalande jag skulle prata om. Det har jag förvisso gjort…längst upp…så jag tar väl och avrundar här då. Låt mig bara få säga det som jag ville ha sagt från början: Kära journalister, politiker, proffstyckare och alla andra. Visst vore det roligt om vi höll oss till verkligheten när vi hoppar på varann? Visst skulle debatterna kanske bli lite gråare, men en debatt är inte en sandlåda.

Datainspektionen har beslutat att göra en inspektion hos Antipiratbyrån efter påsk. Man hade kunnat göra en smyginspektion, men valde ändå att meddela Antipiratbyrån, förmodligen redan imorgon.

Att Datainspektionen planerar att hälsa på hos Antipiratbyrån tyder förmodligen på att de inte anser att allt gått rätt till. Men att ge Antipiratbyrån ett par veckor på sig att ”städa” ter sig kanske en smula märkligt. Enligt Amina Grill, informationssekreterare hos Datainspektionen, förmodades att uppgifterna inte går att hemlighålla, utan förmodligen skulle läcka ut i media. Det säger hon till Stockholms Fria Tidning. Hehe…nä det är klart…talar man med media om det, blir det förmodligen extra svårt att hemlighålla det…

Ikväll på SVT 1 besöker Henrik Pontén Debatt-studion för att förklara sig (?). Eller är det för att rättfärdiga Antipiratbyråns aktiviteter kanske…

Bland de gästande debattörerna finns bl a Henrik Pontén, Anders Nilsson och Nabila. Jag måste säga att jag saknar vissa namn, som t ex representanter för Piratbyrån. Det är ju i mångt och mycket de som är basen för motståndet. En debatt utan båda sidors aktörer är ju knappast en god debatt. Nåja…vi får väl se…

Idag för övrigt, ska Datainspektionen besluta om huruvida IP-nummer kan vara personuppgifter eller inte. Antipiratbyrån går ju på linjen att man inte kan härleda specifika individer från IP-nummer. Om Datainspektionen konstaterar att IP-nummer ÄR en personuppgift och Antipiratbyrån då brutit mot Personuppgiftslagen, ska det bli kuligt att se Henrik Pontén på burken ikväll.

För övrigt måste jag hålla med bloggen kommenterat om personangreppen på herr Pontén:

det borde vara de rättsliga diskussionerna och principerna som står i centrum. Jag har under de senaste dagarna med växande avsky kunnat läsa om angreppen på framförallt Henrik Pontén (men även andra). För det första är detta inte en personfråga alls, och alla type av hot mot individer för att de driver en sak är fullständigt inkompatibla med en liberal grundhållning och en respekt för andra människor. För det andra stärker det knappast fokus på de viktiga rättsliga frågor där det faktiskt fortfarande finns betydande chans till framgång för den som är upphovsrättsskeptisk.

Finns det dessutom någon som hotat anhöriga till Pontén vill jag bara be att, om nu någon bryr sig om vad jag tycker: sluta nu! Det finns inga ursäkter, inga skäl, inga upptänkliga anledningar att föra vad som borde vara en renhårig, viktig, principiell rättssäkerhetsdiskussion med medel som bara väcker avsky hos alla normala människor.

[uppdaterat]
Nu har de sorterat om bland namnen…vi får väl se hur det slutar;)

Läs mer!
Kommenterat: IFPI ringde

Så var antipiratbyråns site uppe igen…eller! njaeee…det verkar som någon annan tagit över…unga arga hackare. De verkar sitta inne med lite information om Antipiratbyråns aktiviteter…har kriget börjat nu?

Läs mer!
Antipiratbyrån